Blank Spot Project – så var resan från idé till 1 mkr

Så ni delar vår idé om en medborgarfinansierad sajt om utrikesjournalistik!!! Wow är verkligen det bästa sättet att sammanfatta det på. Med drygt 1.1 miljoner och fler än 2000 personer som backat oss gick vi i mål den 5 mars med den crowdfundade första fasen. Ett projekt som startades för fem veckor sedan när vi åtta grundare startade ett bolag och unisont sa ”Vi kör!”. Vi satte ett mål på minst en miljon för att kunna gestalta vårt koncept. Vi lyckades med detta efter tre veckors kampanjande via Funded By Me och kan alltså sätta igång. Vi börjar bygga plattformen nu och tillsätter en redaktion. Långsiktigt hänger allt på vad vi levererar för våra medlemmar!

De som valt att bli medlemmar genom att betala 500 kronor eller mer kommer att vara med oss under den här processen utifrån det egna intresseområdet. Vissa kommer kanske vara mest nyfikna på utvecklingen av medlemsfunktionerna och andra kommer ha behov av att få förmedla sina tankar om de vita fläckar de upplever i utrikesrapporteringen. Ytterligare andra längtar säker bara efter de första reportagen. En första mer publik avstämning planeras ske i sommar under Almedalen och i september ska plattformen i sin första version vara klar.

De som stöttat oss med allt ifrån 10 – 499 kronor kommer få välja hur mycket de vill hålla sig uppdaterade med vad vi gör. Några kanske vill bli medlemmar direkt, andra kanske nöjer sig med att följa oss i digitala kanaler. Dessutom har vi ett gäng backare som stöttat på de högre nivåerna, dem ska vi äta middag med och lyssna på vilka reportageidéer de har och annat roligt som ingick på dessa nivåer. Allt detta återkommer vi till men vi ser verkligen mycket fram emot det. Och är så sjukt glada över allt stöd vi fått!

Du som ännu inte hunnit kan förstås ännu bli medlem, för 500 kronor kan du vara med från början, all info för detta finns på BlankSpotProject.se.

Blank Spot Insights

Vi har fått mycket frågor om crowdfundingkampanjen och vår strategi. Vi vill dela med oss av så mycket vi kan! Har skrivit en tidigare postning på temat under pågående kampanj. Läs mer om det digitala genomslaget under de första två veckorna i texten ”Blank Spot Project bakom kulisserna”.

Lärdomar summerat:

Var tydlig med vad du vill göra. Vi hade en enorm fördel att de journalister som medverkade har ett fantastiskt track-record. Utan det hade det varit så många fler led att förklara. Vi jobbade under de tre veckorna kampanjen pågick trots detta aktivt med att om och om igen försöka visa vad det var vi ville göra bland annat i intervjuer, genom egna debattexter och aktivt deltagande i digitala konversationer.
En digital hubb. Du behöver en plattform utanför själva crowdfundingplattformen för att fånga upp vad som händer under kampanjen – positiva såväl som negativa reaktioner. Crowdfunding är nytt och för många är den plattformen det allra sista steget i processen att vilja stödja. Du måste få dem dit på andra sätt och dessutom kunna fånga upp debatten utanför den plattformen. Facebook och Twitter räcker inte heller helt. Du behöver en sajt eller blogg.
Tematisera och variera innehållet i de sociala kanalerna. Content marketing eller innehållsmarknadsföring är centralt. Du måste ha fler budskap än ”stötta oss”. Planera vilket innehåll du kan variera flödet med under hela perioden i de sociala kanaler du valt. Tre veckor är en perfekt lagom lång tid för att både hålla ut och engagera människor. Det ger människor tillräckligt tid för att fundera och följa projektets utveckling.
Mix av kommunikationsaktiviteter. Planera för digitala såväl som analoga aktiviteter som kan starta konversationer och skapar upplevelser hos de som nås av dem. I vårt fall bestod det främst av livesändningar, intervjuer, föreläsningar och blogginlägg. Särskilt Martins föreläsningar bidrog till många ringar på vattnet.
Ring, ring och fika. Gör en lista av personer du ringer, fikar med eller pratar direkt med i mail eller DM. Oerhört kraftfullt och var ofta det som blev sista steget till att förvandla gillandet till stöd.
Dialog mer än monolog. Klassiskt men så sant i ett medskapande projekt. Visst du har ett helt fantastiskt projekt – men låt som sagt andra bära det och få förmedla den känslan.
Döda inte engagemanget. Håll konversationen igång, men RT:a inte allt. Hur frestande det än kan vara. Med åtta grundare hade vi lätt kunnat ta kål på allt eget engagemang hos våra backare och supporters. Detta är en balansgång hela tiden och kräver is i magen för det är ju så himla roligt med allt engagemang. Samtidigt som man ska se upp så man inte blir för triggerhappy på retweets så ska man ändå våga twittra mer än vad man gör vanligtvis. Och framförallt prata i första hand med så många man kan och hinner i de digitala kanalerna. Det digitala handslaget berör starkt och det är ofta en outnyttjad kraft. Alltså viktigare att prata med de som interagerar än retweeta och pumpa ut egna budskap. Ge hellre utrymme för engagerade att själva bära glädjen för det du gör.
Hitta äkta trovärdiga ambassadörer. I reaktionerna runt det du gör kommer du kunna längs resans gång se de som självmant engagerar sig. Kolla om de vill göra mer eller bli inte förvånad om de frågar om de kan göra något. Vi gav dem som ville hjälp genom att de fick mer information och bilder med citat från dem.
Hylla hjältarna. Ta väl hand om dina sanna hjältar, de där som hjälper till att sprida ditt ord eller påminna andra om att använda rätt taggar och annat. Måna om att försöka se alla backare och visa tacksamhet mot dem!
Var passionerad. Om du inte är passionerad och tror på det ditt projekt, hur ska då andra våga tro på det du gör. Våga visa din glädje, den kommer smitta av sig till andra!
Roller och tillit. Fördela tydliga arbetsuppgifter, utse talesperson och var konsekventa. Våga lita på varandra. Och jobba med andra du kan lita på. Vi har haft stor hjälp av For Sure och WeStreamU samt även Carnaby Solutions, 23 och Twintip Insights.
Löningen! Se till att kampanjen når i mål runt löning.
Projektverktyg. Vi använde Slack och hade inte kunna vara så effektiva och synkade som vi var utan det. Extrem disciplin fanns i gruppen, man kunde verkligen lita på att alla följde konversationerna i våra kanaler i verktyget. Vi gjorde ju detta vid sidan av våra vanliga jobb så utan den disciplinen hade det aldrig gått.
Och slutligen... be dina vänner om ursäkt av och an för att du under en period är hyfsat ensidig i din dialog….

Inga köpta medier

Vårt fokus har varit förtjänade medier i samspel med våra egna kanaler. Köpta medier avstod vi ifrån och nådde målet helt utan annonsering. Vi valde bort även billiga annonsalternativ såsom Facebookannonser. För det första handlar det om att vi ville testa en hypotes som handlade om just gräsrotsengagemanget. Vi ville visa att människor kommer att kunna engageras och sprida ordet även om något mer seriöst som detta. För det andra, om vi säger oss att sajten ska vara annonsfri varför ska det första vi själva gör då är att förlita oss på den sortens betalkanaler för att nå målet. Det är en liten, liten detalj men är personligen verkligen glad att det funkade helt utan att behöva köpa oss uppmärksamhet för denna första fas. Under kampanjen pågick fick vi dock två gratisannonser, en hos Poppius och en hos tidningen Filter.

Egna kanaler under kampanjperioden

Navet för vår egen kommunikation har varit våra egna officiella konton för projektet, främst Twitter som nu har cirka 2 000 följare och Facebook med drygt 6 000 gillare samt YouTube-kanalen med videoklipp från våra livesändningar. Men även Instagram, Flickr och Slideshare har haft sina funktioner under kampanjen. Här har fokus varit på dialog och interaktion och en jämn ström i det som kommunicerats ut.

Av de åtta grundarna har inte alla etablerade egna mediekanaler men de som har det har använt dem. Det är framför allt Martin Schibbye, Magda Gad och jag själv som använt dels våra twitterkonton dels våra bloggar som strategiska delar i kampanjarbetet.

Ett råd till alla som vill dra igång crowdfundingprojekt är att antingen ha medverkande som har egna plattformar eller säkerställa att om så inte är fallet att skapa en sådan hubb för projektet utanför vald crowdfundingplattform. Vi gick ju från idé till kampanjstart på två veckor. Vi valde därför av tidsbrist att fokusera på vår egna digitala kanaler och lät projektets sajt mest vara ett statiskt visitkort. Det hade inte fungerat om det inte i vårt fall ersattes av de egna publiceringskanalerna några av grundarna hade sedan tidigare. Man behöver för den här typen av kampanj en hubb där man kan kommentera skeenden utanför sociala medier och utanför den plattform som är vald för insamlingen.

Innehåll som beskrev kampanjen i grundarnas plattformar:

Martin Schibbye skrev en startpostning om att vi kör, om vad vi menar med vita fläckar i rapporteringen, gav respons på en krönika om att Blank Spot Project skulle förlora mot de söta katterna på nätet, skrev om säkerhet för utrikesjournalister en central fråga för oss och blev extra aktuell under kampanjperioden på grund av en händelse, publicerade riktlinjerna för projektet och kommenterade slutligen frågan om påverkan av innehållet i Blank Spot Project med det upplägg vi har.

Magda Gad som är i Liberia skriver hos Café och bloggade om projektets start samt skrev om de vita fläckarna och om historierna som aldrig berättas.

Själv har jag bloggat här hos Dagens Media om vad Blank Spot Project är och att det är läsarna som kommer att bestämma, nyhetsundvikarna som ju säger så mycket om vår syn på läsarna, bakom-kulisserna i projektet för transparensens skull och även publicerat de riktlinjer som styr vårt arbete för att ge insyn i vår värderingsgrund. Har även använt min egen blogg och bland annat skrivit om drömmen om fler perspektiv på världen samt programmet för vår insamlingssändning sista kampanjsöndagen.

Förtjänat medieutrymme

Traditionella medier

Vi räknade inte med att få ett stort genomslag i traditionella medier, särskilt inte vid kampanjstart. Vi insåg att det krävdes att folk skulle börja prata om för att medieintresset riktigt skulle finnas. Så det första steget för att få ett starkt genomslag i de förtjänade medierna var att få igång snacket om oss. Och då inte bara av oss själva. Så för att få en riktig kickstart på snacket körde vi en kampanjstart bestående av en sju timmar långa pressändning som vi också livetwittrade om. De som deltog i livesändningarna var alla sådana som vi ville skulle känna till projektet. De blev också fantastiska ambassadörer för Blank Spot Project under resten av insamlingstiden. Den långa lanseringsdagen var också viktig för att strategiskt kunna hantera komplexiteten i projektet. Det fanns många led att förklara i det här projektet, allt från crowdfunding till vad vi egentligen ville göra och hur, i sändningarna kunde vi tillsammans med andra prata oss igenom alla dessa frågor. Och det fanns sedan dokumenterat, möjligt att lyfta fram igen när samma fråga ställdes senare.

Vi ser i graferna ovan hur de båda livesändningsdagarna ledde till toppar i såväl digitalt prat som stöd.

Längst ner i posten finns en sammanställning av medierapporteringen. Några höjdpunkter i traditionella medier som även ledde till digitala diskussioner var dels Annika Hamrud som skrev om vår dröm i tidningen Journalisten dels Sam Sundberg som skrev en krönika i SvD om att vi är chanslösa mot de söta kattungarna på nätet. Den senare var dessutom exakt i linje med vad vi ville driva i ett kommande debattinlägg där till och med kattjämförelsen fanns med så vi var verkligen laddade för den diskussionen. Och så var även omvärlden som också ville diskutera det här. Katter eller korrar kommenterades av oss samma dag genom ett blogginlägg av Martin och diskussionen avslutades med en kärleksfull hälsning genom detta digitala sociala objekt på temat:

De båda tillfällen som gavs för intervjuer av Martin i morgonsofforna samt medverkan i SVT Kulturnytt gav även de många ringar på vattnet. Det traditionella mediegenomslaget som funnits har varit viktigt för att dels bredda berättelsen om oss till en större krets av läsare dels för att det gav oss material att sprida i våra egna kanaler. Mediernas olika vinklar gav oss underlag att diskutera vidare vad vi ville göra. Ett urval redaktioner kontaktades vid kampanjstart och ett antal hörde även av sig löpande under kampanjperioden. De allra flesta hörde dock av sig vid målgång.

Vinklar som var självklara att jobba med:

Blank Spot Projects grundare och vår ambition. Tydlig vinkel mot den så dagligt omtalade krisen för journalistik
Crowdfunding som metod
Medskapandet – att läsarna blir medlemmar

Sociala medier under hela kampanjen

Det förtjänade medieutrymmet handlar förstås lika mycket om hur andra pratar om oss i alla sina egna kanaler. Här finns dels ett antal som bloggat om oss som återfinns längst ner i denna postning dels Facebook och Twitter inlägg. Totalt har det twittrats drygt 3 566 gånger och inkluderar man Facebookposter från öppna profiler så blir 3 735 inlägg. Säkerligen förekom Blank Spot Project i fler Facebook-samtal men dessa fångas inte upp genom våra mätningar.

Det är helt klart så att man ser att antal mentions, backare och stöd följer varandra. Det intressanta är att man kan se att den konkreta handlingen med att ge stöd följer efter en mer intensiv period av digitalt snack. Man uppmärksammar alltså något, börjar kolla in och agerar en dag senare. Vi ser att topparna följer efter vad vi själva hade planerat som kommunikationstoppar samt runt den 25:e när det var dags för löning. De som är aktiva på auktionssajter vet hur söndagar och löningshelger ger bra resultat. Så ett självklart råd är att planera för att din crowdfundingkampanj närmar sig sitt slut när det är dags för löning. Det var den 25 februari som vi till slut passerade 50 procent efter 14 dagars kampanjande. Så den återstående halvan samlades med andra ord in under kampanjens sista vecka. Sportlovsveckan i Stockholm var en utmaning eftersom så många var lediga. Vårt eget sociala mediearbete blev extra viktigt under denna period för att hålla engagemanget vid liv även under en sådan lågintensiv period.

Graf från Twintip Insights.

Digitala sociala objekt

Under hela insamlingsperioden skapades en mängd digitala sociala objekt för att underlätta att ordet skulle kunna spridas. Vi ville inte ha för många vinklar som diskuterades från oss så vi landade i följande fyra huvuddelar. Allt vi gjorde skulle gå att matcha mot någon av dessa:

1. Tydliggöra vad Blank Spot är:

Vita fläckar - vad menar vi med det? Förklarades via blogginlägg och i samtal i digitala kanaler.
Medskapandet och medlemmar vs läsare – vi lyfte fram andra referenser och tog upp det i alla intervjuer.
Riktlinjer – våra grundprinciper både som pdf via Slideshare men också som enskilda bilder för spridning.
Studiebesök hos De Correspondent- studiebesöket var ett sätt att beskriva vad vi ville åstadkomma och gav oss energi att vi var på helt rätt väg
Medgrundarna - vi presenterades alla med ett citat för att komplettera bilden av en eller två huvudsakliga talespersoner

2. Stöd oss:

Bli medlem – Bilder togs fram som uppmanade till att bli medlem genom att tydligt visa vad som kostar i utrikesrapporteringen. Dessa tydliggjorde också vårt budskap om ”journalistik utan mellanhänder”.
Därför stödjer jag – under kampanjens sista vecka kunde de som valt att stötta oss dela med sig av en bild som berättade varför och uppmana sina vänner att också stötta oss.

3. Lyfta de som stöttat oss

Videoklippp – vi gjorde två livesändningar med ett 20 -tal intervjuer med personer som uttryckte stöd för vår idé. Dessa spreds under hela kampanjperioden.
Ambassadörer - ett antal offentliga personer valde att medverka under vår flagg med ett citat om varför de gillade Blank Spot Project.

4. Kampanjens resultat

Procensatser av insamlat belopp
Antal backare
Antal dagar kvar av kampanjen
Belopp kvar utslaget på antal Facebookgillare

Dessa poster som visade hur kampanjen gick var dessa som generellt delades allra mest särskilt om vi aktivt bad om hjälp! Men den bild som gillades allra mest är ett verkligt litet guldkorn. En bild från intensiven på Huddinge sjukhus där de hade en bakesale för att få in pengar till Blank Spot Project. Oj vad det gladde oss!

70/30 minst

Vår grova plan låg i fokus men vi hade stort utrymme för att ta saker på uppstuds. Det vi planerat för senare dagar kunde också plötsligt bli aktuellt tack vare reaktioner från andra. Den där följsamheten med reaktionerna från medlemmar och andra är väldigt viktigt att ha utrymme för. Minst 30 procent av allt vi gjorde dagligen skedde som reaktion på hur människor reagerade.

Tvivlade vi aldrig?

Vi fick under MEG i Göteborg många frågor om hur vi vågade spela så högt. Jag vet inte riktigt om vi upplevde det så men visst fanns det dagar då vi undrade om vi skulle klara vårt mål. Vissa av oss var lite oroliga när cirka 60 procent var insamlat. Det fastnade på den nivån i ett par dagar. Personligen tvivlade jag aldrig men så är jag ju obotlig optimist också.

Men vi hade en back-up plan för när vi hade tänkt gå in med eget kapital om det behövdes, men inte med mer än de sista 100 000 kronorna om det hade behövts. Vi kände att det hade varit för snöpligt att avsluta med 900 000 insamlat.

Så med detta sagt. Tack som f-n du som trott på oss. Nu börjar vår resa! Med dig ombord.

Exempel på de digitala sociala objekt vi producerade:

Grundarbild – alla åtta medgrundare presenterades på detta sätt tillsammans med en text som beskrev något som var centralt för dem i projektet.

Bilder att använda för de som i sina nätverk ville dela med sig av varför de stöttat oss.

Nedräkningsbilderna engagerade stort.

Några milstolpar förtjänade att lyftas fram extra mycket.

Några dagar före kampanjslut räknade vi ut vad varje person som gillade oss på Facebook behövde bidra med för att ta oss i mål. Detta var under en fas då vi tyckte att vi stod stilla.